Bålgetingar:
Fredliga Giganter!
Webmaster
Dieter Kosmeier
Foto Gallerier och Videos
Dr. Elmar Billig
översättning till svenska
Daniel Persson
Dåligt rykte - vad är egentligen sant?
Bålgetingar är fredfulla djur!
...lyssna pådem
här!
Klicka påtumnaglarna för att förstora
bilden
Majoriteten av befolkningen
upplever bålgetingar som farliga, och deras närvaro sprider ofta panik. Det hela förbättras inte heller
genom berättelser om bålgetingar som attackerar människor och deras farliga stick.
"Sju bålgetingstick dödar en häst, tre en vuxen människa och tvåett barn ". Sådana
myter har gjort att bålgetingen blivit ganska sällsynt i Sverige och många andra europeiska länder.
I centraleuropa är situationen som värst, där den är hotad med utrotning.
Bålgeting
(Vespa crabro, Linnaeus 1758) med sin gul-svarta varningsfärg. Här visas dess
stora, väldigt känsliga huvudögon. Som komplement finnes tre ‘enkla’ögon,
såkallade "Oceller", vilka är tänkta att fungera som horizontala rörelsedetektorer, arrangerade i en
triangel (se bild till höger)
Beskrivning
Den största europeiska getingen; drottningen blir 25 till 35 mm lång, hannarna
och arbetarna är mindre. Hos hannarna, består antennerna av 13 segment, medans drottningarna
har 12. Hannarnas bakkropp består av 7 synliga segment , medans drottningarna endast har 6
; Drottningarna är utrustade med en gadd. ögonen är avrundade,
och formade som ett C. Vingarna är brun-orange, och den främre delen av bakkroppen är orange
randad med brunt. Bålgetingar tillhör ordningen Hymenoptera. De är nära besläktade med myror och
bin, vilka tillhör samma ordning.
Hymenoptera betyder åtföljande vingar; Hymen = av god börd, ptera =
vingar. De bakre vingarna sammanhänger med de främre genom att sitta ihop med småkrokar.
Som de flesta andra bobyggande insekter
, försvarar bålgetingarna sitt bo när de känner sig hotade. Därför delar man in deras beteénde i tvåkategorier: (1>) I närheten av dess bo
(radie på 2-3m), (2>) och det utanför boets område. I närheten av en bålgeting skall man undvika 4 ting:
hastiga rörelser, blockera flyktvägen,
skapa vibrationer eller andas påboet.
Om man bara tar det lugnt och försiktigt, är det ganska möjligt
att studera dess intima liv utan att bli stucken.
Utanför boets område attackerar bålgetingarna aldrig utan anledning
. Väldigt fåmänniskor inser att bålgetingar är otroligt fredfulla djur
,
till och med fredligare än honungsbin , vilka brukar undvika konflikter. Det har blivit vetenskapligt bevisat att bålgetingarnas gift inte är starkare än binas och andra getingars gift.
. Det är deras
uppmärksammade storlek (drottning upp till 35mm) och brummande flykt som leder till onödig rädsla.
. Dem som slår och viftar efter bålgetingen i rädsla, är de som sannolikt kommer bli stuckna.
Hos de flesta människor sker ingen särskild reaktion efter ett stick. Bålgetingens gift är nämligen inte farligare än binas eller andra getingars
gift.
Några
vetenskapliga resultat: Binas gift är ur giftighetsprincip sett väldigt väl studerat
,
dådet är lätt att fåtag i. LD50, den mängd gift som leder till att 50% av testdjuren dör
(i detta fallet möss), har beräknats till 6mg gift per kg kroppsmassa för binas gift. Rapporter om bålgetingens
gift ligger mellan 10mg/kg (HABERMANN 1974) till 90mg/kg (KULIKE 1986), ungefär 1.7 – 15 ggr
svagare än honungsbinas’!
Till skillnad från bin, såär getingarnas gift inte enbart avsett att användas mot
vertebrater (som oss). Bina är nectarinsamlande djur
, medans getingar och bålgetingar jagar insekter. Med flera
kilo honung i ett normalt bo av bin, är deras första uppgift att försvara honungen
mot djur som fått smak för det söta, från möss och grävlingar till
brunbjörn och människor. Getingar har pådetta viset färre naturliga fiender. Detta förklarar
anatomin hos binas gadd, ett bi förlorar sin gadd och sitt liv när den sticker en
vertebrat. Vad de vinner pådetta, är att giftet fortsätter att pumpas in från giftblåsan dådenna följer med gadden
,vilket leder till att ungefär 0.1 mg gift kan pumpas in från varje bi. Getingar och bålgetingar
använder sin gadd för att döda insekter. De har inte råd att vara slösaktiga med sitt gift
, dåde behöver giftet för att döda sina bytesdjur. De använder därför bara 0.01 mg. Därför har vi mer att frukta av
att bli stucken av ett bi än en bålgeting!
Hursomhelst, såinnehåller bålgetingens
stick 5% acetylcholine vilket stimulerar smärt fibrer mer än stick från
andra getingar och bin. Såsticket av en bålgeting måvara lite mer smärtfullt.
Om du blivit stucken: Att kyla ner området ger en lättnad, vad gäller binas stick. I några fall kan bålgetingens
, liksom andra insekters stick, utlösa en
allergisk reaktion, startad av ett överaktivt immunsystem . Dessa reaktioner börjar med
väl kännbar svullnad och irritation inom det stuckna området. Om du får dessa symptom
ska du uppsöka läkare för att vara påden säkra sidan.
Vakter vid
ingången
Bålgetingen återfinnes i större delen av Europa , men den har aldrig blivit återfunnen
norr om 63:dje parallellen.
Sweden: Bålgetingen
har tidigare varit vitt utbredd i Götaland och Svealand. Idag förekommer den
framförallt i södra och i sydöstra Sverige, Mälardalen och påöland.
Inom dessa område kan den lokalt uppträda relativt allmänt. Den är
känslig för klimatiska variationer och detta tillsammans med bristen pålämpliga boplatser gör att arten idag är hotad. Bålgetingen har gått
starkt tillbaka i hela Nordeuropa och är bl.a. utdöd i Norge och akut hotad
i Finland. I Sverige är den klassad som "sårbar" påden s.k.
rödlistan.
Arten är en karaktärsart för det Smålandska eklandskapet och är
därför en värdig landskapsinsekt för Småland.
Den finnes ocksåi Asien, Förenta Staterna
och Kanada.
Det finns flera olika geografiska färgvariationer
hos bålgetingen världen över
Källor:
J. Bequaert. The color forms of the common hornet, Vespa crabro Linnaeus.
Konowia (1931) 10, 101-109.
V. Dubatolov, J. Kojima, J. M. Carpenter, A. Lvovsky. Subspecies of Vespa crabro
in two different papers by Birula in 1925. Entomological Science (2003) 6,215-216
J.M. Carpenter, J. Kojima. Checklist of the species in the subfamily Vespinae (Insecta: Hymenoptera: Vespidae). Natural History Bulletin of Ibaraki University 1 (1997),
51-92.
-
Vespa crabro crabro Linnaeus, 1758
-
Vespa crabro vexator Harris, 1776
-
Vespa crabro germana Christ, 1791
-
Vespa crabro crabroniformis Smith, 1852
-
Vespa crabro oberthuri du Buysson, 1902
-
Vespa crabro flavofasciata Cameron, 1903
-
Vespa crabro altaica Pérez, 1910
-
Vespa crabro caspica Pérez, 1910
-
Vespa crabro chinensis Birula, 1925
Tekniskt sett,
är detta den enda bålgetingen i Norra Amerika, men den härstammar ej härifrån; den
var introducerad från Europa. Den Europeiska bålgetingen rapporterades först
omkring 1840 i staten New York. Sen dess, har den spridit sig till
östra USA, sträckande sig sålångt som Louisiana och Dakota.
Nuförtiden återfinnes den i nordöstra delen av USA; från Kanada, Ontario, North Carolina, Texas, Tennessee och söderut genom östra och centrala
US, med spridda observationer utgående från Mississippi River.
Den Europeiska bålgetingen"Vespa crabro"
är den största getingen i North America. Det är den enda sociala getingen i nya världen, som
är brun med gula markeringar.
Trots att bålgetingen är ovanligare än de vanliga getingarterna
(Vespula och Dolichovespula), såär den inte i farozonen vad gäller utrotning i
USA. Istället ser det ut som den sprider sig bra. Generellt, såär dock arten betraktad som en skogslevande art
i USA. Detta innebär att det är ovanligt att finna ett bålgetingbo
nära människor (om de inte bor ute i vildmarken naturligtvis). Detta innebär att människan inte
kommer i kontakt med arten såofta i USA.
Hursomhelst, har det ej varit många rapporter om allergireaktioner där.
Vanliga namn för bålgetingen i olika länder:
D: Hornisse; ES:
Abejorro, Avispon;
FR: Frelon, Guêpe frelon, Guichard;
IT: Calabrone; PT: Vespa grande;
Netherlands: Hoornaar; Sweden:
Bålgeting; Denmark:
Stor gedehams
USA: Giant Hornet, European Hornet, Old World Hornet. Vespa
crabro kallas ocksåvanligen där "Brown Hornet"
Detta är den största och, tekniskt sett, den enda verkliga bålgetingen i USA.
Nästa sida: Livscykeln hos en
Bålgetingkoloni
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
Webmaster:
Dieter Kosmeier
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
Hymenoptera>Vespoidea>Vespidae>Vespa crabro>Hornisse>Hornet>Frelon>Hoornaar>Vespa grande>Abejorro>Calabrone
www.hornissenschutz.de
www.vespa-crabro.de
|
